Ledighet

Så är det andra dagen i Sälen. Provade i går mina skidor, halkigt och ändå har maken klistrar dem under. Jag bestämde mig efter att jag satt mig på den hårda ytan av pistad snö... Inte mer skidor. 

"Var inte för snabb" sa maken efter att jag beskrev min reträtt till stugan. 

Nej, det är klart när snön är mjuk under de vassa spåren kanske jag är på dem igen. 

I alla fall blir det ingen skidåkning mer under denna Sälenvecka. 

Idag tror jag att det blir upp till Hemfjällsstugan i släden efter en bullrande skoter. Där uppe kan jag sitta och se skidåkare fara åt alla håll. Jag kan tänka för mig själv att ni väljer själva (eller är det så att en hurtfrisk make eller maka har fått dig hit upp) jag väljer själv.  Har jag tur kommer solen att skina där uppe. Kan ta med en bok, njuta med en kopp choklad. 

Jag måste bli bättre på att välja det jag själv vill göra. Har fortfarande mycket i mig att rätta mig efter andra, "vad vill ni, eller känner av vad vill ni"? Vad vill jag? 

Just nu känner en sådan stor lust att skriva. Önskar att jag hade fått med mig datorn. Fjällluft ger energi. Den energin vill jag få ut från mina händer, format av min hjärna när jag kopplat på mitt hjärta. 

Nu gör jag mig klar. Får låna makens fjällräven ryggsäck från - 70 talet. Där lägger jag min bok. 

Ok sätt fart nu då, Hildur.