Under vandringen runt klätten höll jag utsikt efter dessa. Runt midsommar blommar Linnean sedan är det över. Jag och sambon hade våra barnbarn med (en gosse på 8 år och en tös på 11 år). Och jag pekade på den ena växten efter den andra, men Linnea står närmast. Mot slutet av vandringen möte vi ett par i mormorsåldern. Även de hade ett barnbarn med på sin promenad. Kvinnan berättade att hon skulle hem och baka Hallongrôtter. "Grôtter, å grôtter" sa gossen. Vad ska hon baka. Jag förklara vad hon skulle baka. "Hallongrotter", säger gossen, men varför säger hon inte det. Ja, ja dialekter...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar